God morgon svenska vänner! Här är det kväll och jag sitter med en bränd stjärt, bränd panna och brända axlar, inte så bekvämt i soffan. Efter nästan tre år i Australien borde man ha lärt sig att smörja in sig ordentligt väl? Man borde ha lärt sig att resonemanget ”det är ju mulet” inte riktigt fungerar i detta land. En heldag med brännbollsturnering och detta är resultatet. Jag brände mig inte bara, jag slängde mig även (som den stylare jag är) in i brännarzonen för att bränna Steve innan han sprang helvarv…så mina knän är blåa och svullna då jag heller inte insåg förrän efteråt att jag inte längre är 10 år gammal och kan komma undan med idotiska tilltag som att slänga sig handlöst in i brännarzonen. Jag har seriöst ont överallt idag. Jag går i slow motion. Men så kul det var. Och nu vet alla mina vänner att jag är en extremt dålig förlorare också. Jag hoppas jag inte skrämde iväg allt för många…

Blir ett kort inlägg idag. Ville mest bara ge er en liten update.

Senaste inlägget beskrev ju den hemska sitaution jag befann mig i arbetsmässigt och att jag hade sagt upp mig. Jag hade turen att få komma tillbaka till min Wildlifefamilj och jobba där då en kollega var på semester så de behövde någon som kunde täcka hans skift. Under tiden så kunde jag söka jobb, och som jag skrev så lovade jag mig själv att vara kräsen denna gång och gå på magkänsla, samtidigt såklart försöka hitta något som ligger mer i linje med min bakgrund, utbildning och tidigare erfarenheter. Sökte ett par tjänster som kändes bra, varav en som var spot on. Ni vet när man går på en intervju och man bara känner att det gick så himla bra, att man inte ens var nervös för det flöt på sådär som man alltid önskar att det ska göra. Tills det att de frågar om mitt visum…Du har Permanent Residency väl? Oh no…. I ansökan behövde man bara specificera vad för typ av arbetstillstånd man hade. Och jag har full work rights så funderade aldrig över att det kunde bli ett problem. Kände mig så otroligt besviken när de sa att de inte tar in någon som inte har PR. Intervjun som började så bra slutade inte alls som jag tänkt mig. Åkte hem väldigt nedstämd och besviken. Två veckor senare ringer de upp och erbjuder mig tjänsten! Jag blev så chockad och glad och lättad. Deras HR-avdelning godkände mitt visum! Så sedan tre veckor tillbaka arbetar jag på William Angliss Institute, som är en skola (typ vår motsvarighet till KY) inom turism och hospitality. Tjänsten är som Internationell Admin Officer på deras internationella kontor, dvs möten med utbytesstudenter, admin arbete rörande deras ansökningar, marknadsföring av kurserna, events mm. Känns SÅ kul. Det känns som jag kanske har hittat rätt, åtminstone mer rätt än någonsin tidigare. Äntligen något jag kan relatera till, att få jobba med utbytesstudenter, med kollegor som kommer från hela världen, det känns så spännande. Tjänsten är helt ny så det är en kontraktanställning på två år till att börja med. Äntligen har vi lite flyt...jag hoppas det håller i sig och att Steve nästa år hittar något han känner är rätt för honom.

Känns så skönt att kunna åka hem nu och veta att jag har ett jobb att komma tillbaka till. Ser otroligt mycket fram emot hemresan, en aning stressad över att inte hinna med att träffa alla jag vill, samtidigt har jag lovat mig själv att försöka att inte stressa över det denna gång. Jag är bara i Sverige i två veckor så oavsett hur jag planerar upp det blir det inte optimalt.

Jag längtar i alla fall efter er alla och jag är så glad över att få fira jul i Sverige! Hur mycket jag än älskar bubbel, skaldjursplatåer och att kunna ha på sig sommarklänning istället för dunjacka så existerar inte julkänslorna här. Det spelar ingen roll hur mycket julmusik butikerna spelar eller hur mycket julpynt det är överallt när det är 30 grader och sol. Så fel. Ge mig snö, tomte, Kalle Anka klockan tre och julskinka! CANT WAIT!

Xx Ses om två veckor Stockholm, Vetlanda och Växjö!