Känslan

Känslan…ni vet känslan när man kliver ur planet och den där otroliga hettan, nästan som en bastu, slår emot en med en kraft som gör att man bara vill hoppa in i den och stanna där för evigt….och lukten på det, den söta, tydliga, lite klibbiga lukt som man ständigt får på köpet oavsett till vilket varmt ställe man reser i världen, som sätter sig i näsborrarna som någon slags påminnelse att ”hallå där, nu är du minsann inte i Svea längre”….Den känslan trodde jag inte gick att toppa. Men jo ser ni, när man flugit i en evighet, stått i immigrations-kö i en timme, bett till den gud man inte tror på att ”Gränsbevakarna Australien” inte ska få med dig på film när du petar i näsan eller råkat få med en rutten päronskrutt från Malaysia….ja, då man sitter i taxin in mot staden som skall bli ens hem de kommande veckorna och ja, kanske månaderna…och med en taxichaufför som inte kan sluta berätta om sitt Australien med en brinnande iver jag sällan skådat…det gulgröna landskapet som virvlar förbi och som efter ett tag byts ut mot de där blanka skyskraporna…man lämnar något gammalt för något nytt…DEN känslan. :)

Att på flyget ner läsa ett fantastiskt brev (som jag absolut inte fick öppna förrän jag var på väg till Australien) som älskade Josie hade diktat ihop som ett litet stöd, vadå PEPP! Lovade att inte gråta, DU lovade att jag inte skulle gråta, men det gjorde jag. Vilka fina och stöttande ord, vad lyckligt lottad jag är med sådana vänner alltså..

Och semestern då...jaaa...Min och Jontes semester i Koh Lipe och KL var awesome. Vi kom ganska snabbt överens om att vi ville stanna på Lipe och inte hålla på att fara runt då vi inte hade så mycket tid…och det var ett bra beslut. Inget större Thailand-fan men denna lilla ö, som visst har fått sin del av exploatering den senaste tiden, men som ändå var precis lagom enligt mig. Kristallklart vatten, schysst boende, bra mat och mysiga barer…VÄLDIGT många svenskar dock. Alltså, merparten av folket var svenskar, jag trodde vi åkte till Phuket när vi ville till Thai?! Nåväl. Jonte är en klippa att resa med, med vissa funkar det så bra bara, inga krusiduller.

Nu återstår det alltså att se hur jag trivs i denna stad och land…och om jag hittar något jobb. Verkar vara galet svårt här i Melbourne så har inga större förväntningar faktiskt. Tänkte ta någon månad att bara ”landa” först…

Har faktiskt varit iväg i Torquay hela dagen med några aussies och surfat...eller mja...jag surfade inte så mkt, solade mest :) Men var kul att åka på roadtrip redan dag två i Oz. Bells Beach var fantastisk vackert! Och såklart hade en av dem pluggat i Sverige, närmare bestämt Jönköping. Liten värld va? Ikväll ska jag ut och käka middag med några bekanta och sedan ev lite klubb på det.

 

Ha det fint alla ni, jag fortsätter lägga upp störiga bilder på Instagram och Facebook också, bara för att!

 

Puss!

Nevena
2014-03-15 @ 08:32:55

Underbar läsning! Hoppas Melbourne levererar. Älskar dig!

nina
2014-03-15 @ 09:19:06

"bett till den gud man inte tror på att ”Gränsbevakarna Australien” inte ska få med dig på film när du petar i näsan eller råkat få med en rutten päronskrutt från Malaysia…"
Där fick du mej att garva till rejält så jag höll på att kissa på mej (Japp en av nackdelarna att vara gravid)...fortsätt med härliga bilder och blogginlägg,ser verkligen framemot att följa din resa:)

Ida
2014-03-15 @ 16:13:18

Håller med, inget slår den känslan! =) Sköt om dig gumman, tänker på dig och hoppas du mår bra! Puss

Frida
2014-03-15 @ 17:03:47

Du är den modigaste jag vet! :) Fan va underbart du verkar ha det, det är du värd. Älskar dig, ta hand om dig och gör inget som jag inte skulle gjort! ;)




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

lifeistoday.blogg.se

En blogg om mitt liv i Australien där jag bor och arbetar sedan två år tillbaka.

RSS 2.0